nu ska jag och danne dricka en kopp kaffe och kolla på house. han är så jävla skön den snubben. skrattar ihjäl mig..

Morgondagen vet jag inte alls hur den ser ut, är det någon som vill komma hit och hålla mig lite sälle så hade det varit kul.

håller på en massa med amning nu, försöker dricka hela tiden, hålla mig vaken när hon äter på natten, skiftar sida mycket osv osv osv.  hoppas att lillskrutten har gått upp som hon ska nästa vecka. börjar få lite panik av detta. hon verkar ju så nöjd. men men får se, om jag gör allt denna veckan så vet jag ju om det är jag som helt enkelt sinar eller så fungerar det, annars funderar jag starkt på att börja med lite tillägg i små portioner. vill ju att allt ska fungera med amning, men sdet är ju hon som räknas. ohh, ångest.

att vara förälder är så konstigt, plötsligt är saker som var så viktiga innan, näst intill oviktiga. man hade kunnat offra allt för henne. men jag ska försöka att inte glömma mig själv på vägen, eller danne, för mår inte vi bra så gör ju inte hon det heller. vi har klarat det jäkligt bra, man har sina dagar, främst jag då, när man tjurar och ingenting stämmer. men huvudsaken är att jag hade gjort vad som helst för min lilla familj. Bianca är den största gåvan någonsin. Jag och din pappa älskar dig över allt du lilla.


<3<3<3<3<3<3<3